Det krävs så lite för att en ska bli lycklig.
För mig krävs det nästan ingenting.
När jag tänker tillbaka på de stunder i mitt liv då jag har känt mig nöjd, fri och lycklig är det aldrig stunder då jag har haft mer än de jag älskar runt mig.

Det är så uttjatat jag vet.
Men varför förstöra  vi alltid det vackra i livet med konsumtion, prestation och lyxhets?

Om jag genom min blogg får någon att känna sig otillräcklig eller om jag får någon att tänka att mitt liv skulle vara bättre än någon annas så har jag totalmisslyckts.

Det låter så löjligt och banalt men allt jag vill är att hålla om hela världen och bara vara i harmoni.