När jag var ca 13 var jag och bästis Ronak ute på äventyr i gamlastan, plötsligt svepte en dam i en långklänning förbi oss på en cykel.
Och Ronak ropar:
DET VAR GUDRUN.
Gudrun Schyman altså.

Vi sprang efter henne och ropade Gudrun Gudrun högt så det ekade bland gamlastans smala gränder.

Hon stannade upp och vi sprag fram och sa:

Vi tycker att du är jätte bra, vi röstade på dig (vi var 13 och 12 år)

Well det var längsen nu.
Men Gudrun är bra, inte perfekt men jävligt bra.
Och så här bra har hon skrivit om vad hon tycker om att bruden blir överlämnad av sin far vid altaret.

Många går i giftastankar. Jag vet det. Det är den årstiden. Själv ser jag  äktenskapet som ännu ett uttryck för den patriarkala samhällssynen men det hindrar mig inte från att glädjas över det lyckliga i att människor träffas och vill leva tillsammans..... läs mer här: http://blogg.schyman.se/?p=109