Väntan, längtan och tvivel....
Ni vet den där känslan av att all ens lycka och hopp hänger på ett enda svar!
Den känslan har varit dagens känsla!
Jag och Isak har suttit och maniskt kollat våra emails ihopp om ett svar som skulle bekräfta att vi klarat kursen och att vi båda ska få fortsätta nörda ner oss.
Efter några cigaretter, för många koppar kardemummate och en överdos av ångest kom mailet. Och nu tänker jag... Hur kunde jag ens tvivla? Klart vi klarade kursen? Varför skulle vi inte göra det? Varför ska jag alltid tvivla?
Kommentarer
Trackback
