Alla iranier eller fans of iranier måste ha den här appen!

Nickelbackrofobi: Rädslan över att ha glömt att stänga av autopostningen mellan Spotify och Facebook när man lyssnar på sina skämslåtar.

Pushofobi: Rädslan för att en sms-notifikation från ens mamma ska poppa upp på ens iPhone när man visar sina kompisar de nya filtren i sin exklusiva smyguppdatering av Instagram.

Särtweetrofobi: Rädslan över att någon ska hinna se ens särskrivna tweets innan man själv hunnit upptäcka och radera dom.

Firmourofobi: Rädlsan över att blanda ihop klädmärkerna The Local Firm och Our Legacy.

Nsfwofobi: Rädslan över sekundärobehaget när någon råkar scrolla fram en bild på en tjej som visar brösten när dom kollar sina favorit-tumblrs efter inspirationsbilder på jobbet.

Highchaparallofobi: Rädslan över att någon ska upptäcka att man fortfarande tycker Filip & Fredrik är roliga.

RTofobi: Rädslan över att en tweet man är nöjd med inte ska få några retweets. Symptomen visas framförallt genom ett överdrivet klickande på “interactions”-tabben.

WCankofobi: Rädslan över att först när man satt sig på toalettringen upptäcka att man inte har med sig sin telefon in och således vara hänvisad till att läsa innehållsförteckningen på diverse toalettartiklar. 

LiveAtGothamofobi: Rädslan för att i sociala sammanhang blanda ihop up-and-coming ståuppare från USA. 

Opoppisofobi: Rädslan att någon ska upptäcka att man inte alls är så populär som man utger sig för att vara, och egentligen bara sitter och wordfeudar med random opponents när man låtsas skriva SMS.

Matchofobi: Rädslan över att ens email-filter ska missa något av utskicken från dom där dejtingsajterna man är medlem på, så att mailen hamnar rakt in i inboxen där vem som helst som passerar bakom ens rygg kan se dom.


LÅNAD AV ALLTID LIKA ROLIGA TOBIAS BOSTRÖM

5 lösningar på TV-ekens öde

TV-eken på Oxenstiernsgatan väcker så mycket känslor, men ett sätt att göra folk mer tillfreds med ekens öde vore om den kunde användas till något. Och det är ju en TV-ek, så vad skulle passa bättre än om den kunde gå rakt in i produktionen på TV-huset? 

Voilà, 5 programförslag som skulle kunna få den hårdaste kulturtant med trädkramartendenser och almstrids-minnen att lätta på greppet:

1. Bark i maten

SVT hakar på retromat-trenden och tar upp konkurrensen mot surdegsbaken med en hyllning till nödtidens största hit bland forntida anorektiker: bark i brödet. Mat-Nicklas och Mat-Tina förenas i en TV-show om totalt näringslösa brödbak med bark från TV-eken. Efter första säsongen ger sig programmet ut på turné tillsammans med Plura och sjunger, skojar och bakar barkbröd i utförsäkrade svenskars hem. Socialrealism möter matlagning möter hipstertrendigt retroideal.

2. Barkel

Daniel Sjölin lämnar Babel men lockas tillbaka till SVT genom löftet att få leda Barkel. TV-eken mals till papper vid Stora Ensos pappersbruk i Skogshall, och på papperet printas slumpmässigt utvalda Flashback-trådar som sedan högläses i programmet av Björn Ranelid. Tittarna kan sms:a in för att rösta på vilken del av uppläsningen som "barkade" mest - ett nytt begrepp lanserat av programmet som är en försvenskning av engelskans bark i betydelsen skälla som en ilsken liten näthatar-hund.

3. Livet på en pinne

TV-eken monteras ner och sätts sedan på ett fält utanför Skövde där den kan ruttna på bäst den vill. Rickard Olsson flyttar in på en av grenarna och rapporterar därifrån live hur livet på en pinne är, allt i korta 30 sekunders bumprar mellan andra program. Ibland kommer det gäster till programmet, men oftast inte. 

4. Brottsbalken

GW Persson leder ett "real crime"-program där Rebecca & Fiona varje vecka på äkta Emil i Lönneberga-manér täljer en trägubbe av en känd svensk brottsling. GW spelar sedan upp en rekonstruktion i form av en spännande dockteater med taffligt täljda träfigurer av Thomas Quick och Tumba-Tarzan.

5. På spånet

Kristian Luuk leder en frågesport tillsammans med domaren Fredrik Lindström och med trädkramarna Regina Lund och Yoko Ono som flygande reportrar. Kända svenskar tävlar i lag två om två och försöker svara på frågan "Vart fan barkar det nu?". Regina och Yoko kramgår planlöst runt i Sverige med varsin del av TV-eken, och på en av grenarna sitter en kamera som streamar rakt in till studion. Kristian Luuk ger löpande ledtrådar, de flesta med trädrelaterade ordvitsar som "Vi närmar oss kärlekens stad, helt full med löööv skulle man kunna säga". Det lag som gissar närmast vinner och belönas med en påse sågspån från nerhuggningen.