Jag saknar ord...(igen...och igen och igen)
Jag har verkligen en hatkärlek till Facebook. Inte för att jag ens tänker gå in på Facebook som fenomen i sig utan för att jag har så många "vänner" på facebook med så olika liv och så olika åsikter att jag blir tvungen att vakna upp ur min politiskkorrekta-davala och se världen för vad den verkligen är. Något som jag helt ärligt inte tycker om att göra.
Oftast är facebookläsningen en besvikelse. Det är typ krig nånstans och nån lägger upp en artikel om det och får en "like" en annan lägger upp en bild på en mössa som är fin och får 100 likes...typ så brukar det vara. Ja ni fattar.
Men idag känner jag mig så glad och stolt över många av mina FB vänner.
Så många har uppmärksammat våldtäktsfallet som friades i Sveahovrätt. Alltså de 6 killarna som våldtog en tjej men frides. Jag orkar inte ens gå in på det hela. Jag skrev om det här redan i mars. Och ingenting har blivit bättre utan så mycket, äckligt mycket sämre. Det är vidrigt, det är under all, verkligen all kritik på så många olika sätt. Dessutom har så många andra sagt det så mycket bättre än vad jag kan. Så jag lämnar över ordet.
Läs det här blogginlägget. Och en sak till. Som vanligt...fast än det är så svårt och det känns hopplöst och det kanske även är hopplöst för vår generation...GRÅT INTE...FÖRENA ER (DIG)
Kommentarer
Trackback
